Värsta proffset

Nuförtiden går jag för fullt och jag föredrar helt klart att gå framför att krypa. Kryper gör jag bara i nödfall, främst för att ta mig fram till första bästa sak jag kan ta tag i för att resa mig upp så att jag kan gå. Jag har sån fart när jag går att jag knappt ens fastnar på bild. En rolig lek är att gå till bokhyllan för att hämta en bok, som jag sedan beordrar mamma eller pappa att läsa för mig. Böcker är fortfarande lika roligt och jag gillar både att titta i dem själv och när någon läser för mig. Nackdelen med att gå är förstås att man ramlar titt som tätt, vilket har lett till att jag fått mitt första skrubbsår på knät. Titta så synd det var om mig: Men ni kanske inte tror mig när jag säger hur bra jag är på att gå? I så fall ber jag er att spana in den här filmen, så får ni se med egna ögon.